I lördags klockan 07.00 så åkte vi ifrån Kumla utan att ha en aning om hur vi skulle tillbringa de kommande två dygnen. Det enda vi visste var att vi skulle vara tvugna att bära våran egen packning som skulle innehålla sovsäck, liggunderlag, toarulle, vattenpistol, torra kläder, mat och någonting som indianer/cowboys hade på sig.

Vi kom till Hällefors och trodde vi hade nått världens ände, men därifrån fortsatte vi yttligare en bra bit rakt ut i skogen. När vi kommit fram till något ödsligt ställe stannar vi och där blir vi indelade i två lag med indianer i det ena och cowboys i det andra. Vi fick ett brev ifrån en gamal indianhövding som berättade om en skatt som fanns att finna längs svartälven. Vi fick också ett papper med saker vi skulle samla ihop för att få poäng, poäng som skulle vara en fördel i kommande tävling.

Det fanns ett tiotal kanoter där vi hade stannat och vi skulle såklart paddla längs svartälven. Det tog ett tag innan alla hade kommit igång men efter 5km stannade vi för att laga till lunchen. Vi var indelade i matlag och den populäraste maträtten var nog pasta som vi kokade på triangakök.


Emilia hämtar vatten till matlagningen i en "naturlig källa"


Här tillagas maten


Och här äts det

Efter det paddlade vi yttligare 15km innan vi kom fram dit vi skulle slå läger för natten. Där avgjordes poängtävligen och indianerna tog en utklassningsseger.


Cowboysens kampsång, som gav 150 poäng i poängtävligen, på tallrik



cowboysen kampsång på film



Indianernas kampsång på film

Det var nu som den egentliga tävlingen skulle avgöras, det var nu vi skulle leta reda på den gamla indianskatten som vi hade fått hört om i brevet vi fick i början av dagen. Innan man fick börja leta efter skatten så skulle hela laget med hjälp av en kanot ta sig över till andra sidan (ca. 50m), runda ett träd och sen ta sig tillbaka igen. Priset på poängtävlingen blev att man fick välja vilket lag som skulle använda sig av händerna vid paddligen och vilket lag som fick använda fyra knallrosa innebandyklubbor som paddlar.


Indianmarie med klubban och vattenpistolen

Indianerna tog själva innebandyklubborna och cowboysen fick alltså använda händerna. Cowboysen tryckte ihop sig alla åtta i en kanot medan indianerna valde att åka två vändor. Trots att cowboysens kanot sjönk halvvägs och dom fick ett ofrivilligt dopp i sjön så var dom tillbaka samtidigt som indianerna skeppade iväg andra vändan med lagmedlemar. Det gjorde att cowboysens fick ett stort försprång i skattjakten som även den utspelade sig på "andra sidan", så det var bara för oss att börja simma. Det gällde att hitta så många silver- och guldtackor, kottar och pudlar som man kunde och sedan ta med dom till "banken" på lägersidan. Ingen skatt var säker förns man hade växlat in den i baken så det andra laget fick göra allt som kunde för att sno skatter. 


Halvvägs över så sjönk en kanot och cowboysen hamnade i vattnet.
Halva indianlaget väntar på sina lagkamrater som sitter i kanoten


Indian-Lund väntar på cowboy-Jennie som kommer tillbaka med bhn full av skatter

Den här gången var det cowboysens tur att ta en utklassningsseger, och det betydde att det var dom som tog hem den stora skatten - innebandybollar i guld.

Sen lagade vi kvällsmat och mös runt elden innan vi gick och la oss i tälten. Det sista jag hörde var att Linnea sa "dom sa att vi skulle ta undan all mat så att inte björnarna kommer hit". Lite svårt att sova efter det, men som tur var kom det inga björnar och på morgonen vaknade dom flesta av att andreas ropade "en timma kvar tills vi åker".


Mys runt elden för att få upp värmen efter simturen

Så det var bara upp och hoppa och äta frukost och packa ihop tälten innan vi satte kanoterna i vattnet igen. Efter 5km så var vi tvugna att ta upp kanoterna på land ett tag innan vi paddlade lite mindre än en mil innan vi gav upp vid silvergruvan. Men det blev en jätterolig helg och sjukt mycket värk i axlar, rygg, rumpa och händer. Men det var det värt!
ifk kumla innebandy <3 



En kanot blev vi tvugna att ta på släp.
Inte så kul för nisse&sandra som tog över efter andreas&peter halvvägs.


Avslutar med en bild på indianhövdingen paulina nilsson, för skön haha