Jag sitter här i min lilla studentlägnhet och plötsligt hör jag ett ljud, ett ljud som man inte kan ta miste på.
Varenda innebandyspelare känner igen det. Likt Björn Borg som stod och sköt mot garageporten så har vi väl alla stått hemma i vardagsrummet (därför att det är störst) och repat parketten med mammas och pappas eviga tjat om att man ska sluta.
Jag pratar såklart om ljudet av en innebandyboll som rullar över golvet.

Hur som helst så får detta ljud mig otroligt sugen att värma upp handlederna och ta fram klubban.

Och vet ni, kära innebandyvänner?
Det är inte långt kvar!

Om inte ens en månad så springer vi runt där och svettas i en kvalmig idrottshall med halvdålig ventilation medans kompisarna som inte har förstått meningen med livet, ligger på badstranden och steker. Men vi, vi innebandytokar som har förstått vad det handlar om, vi fortsätter att jaga den där ihåliga platsbollen cause it's a lifestyle.