Den uppmärksamme har kanske märkt vår alldeles nya kategori Ur minnets brunn. Eftersom vissa av oss har kamperat ihop ett bra tag nu känns det helt rätt att då och då återblicka och bjuda på gamla godbitar från förr.
Millas dikt är ett praktexempel på en sån godbit som man kan fiska upp ur minnets brunn.

Dagens nerslag i historien blir en bild med anknytning till ett personligt minne.



Ja det är faktiskt jag (Emma) på bilden, som laddar stora bössan ett par meter in på motståndarnas planhalva och några fiender ser man inte röken av. Så ser det aldrig ut nuförtiden men 2003 kundet det göra det.

Vi spelar Örebrocupen, detta är med det yngre laget. Ni som var med på den tiden vet att vi allt som oftast hade två lag anmälda, F-85 och F-87, och vi små fick alltid dubblera (och fick då också dubbla medaljer).

Just i denna match var vi yngre lite kort om folk och jag fick uppdraget: byt bara om du måste. Jag kommer inte ihåg vilka vi spelade mot men dem var väl knappt över på vår planhalva, jag fick dricka vatten varje gång vi gjorde mål och det blev väl iallafall 5-6 kassar så det var rätt tacksamt uppdrag.
Men ändå, man tyckte att det var rätt coolt att spela en hel match och det är ett sånt gott innebandyminne som man bär med sig:
Den gången jag spelade en hel match.