Som bekant har vår försäsongsträning redan dragit igång, ändå hade vi ett så kallat upptaktsmöte idag i Kumlabyskola.
Detta varade mellan 09.00 - 15.00 och bland annat så hann vi med att få ta del av en massa information och planering inför nästa säsong, vi hann äta rabarberpaj, höra om upplägget av sommarträningen, vissa hann få sig ett par skoilägg gjorda av Peter från Rehabcenter, vi hann äta pastasallad och framförallt gjorde vi diverse styrke-, balans- och fystester.

Harres, brutalbänken, bålstyrka, fotledsstabilitet och det beryktade Beep-testet.


Therese testar Vickans bålstabilitet.



Lund hoppar över häckar i Harres.

---

Jag tror seriöst att jag skulle kunna drömma mardrömmar om den där rösten.
Om ni inte har hört den så kanske det är svårt att föreställa sig.

Level eight, ten.
Level eight, eleven.
Level nine, one...

Ja ni som har gjort det fattar, jag snackar beep-test alltså.
Till er som inte har gjort det, om man säger såhär: det är inget fredagsnöje.

Jag tror att Emilia var på toaletten ca tre gånger inom loppet av 10 minuter
och jag tror att det är flera som hade lite pirrande magar och som var lite nervösa.
Jag vet inte varför man egentligen trissar upp sig så men när jag var yngre (och inte lika rutinerad) kunde jag vara nervös i en vecka innan.

Nuförtiden oroar jag mig inte lika mycket. Jag har insett att det bara är jobbigt att göra ett bra resultat eftersom man helst ska slå det nästa gång.
Därför lägger jag mig på en lägre och bekvämare nivå och ökar endast något vid nästa tillfälle.

ELLER så var jag bättre tränad när jag var yngre, kunde springa mer och ifrågasatte inte lika mycket vad allt springade skulle vara bra för och kanske var det därför som det gick bättre då. Jag vet inte...
Hur som helst, det gick inte så värst idag.